This is it!!!
I´m never going outside again, unless I need some place to throw up!!
Bättre ord än så har nog aldrig blivit uttalade av någon i hela världshistorien! Man måste ju älska Dylan Moran för hans fantastiska rollfigur, Bernard Black, som ursäktar alla oss som lever i ungefär samma misär.
Fast för mig går det nog lite djupare än så. Dom där orden fick i natt en helt ny innebörd för mig, var inte förän jag hörde dom som jag insåg vad det var jag tänkt på.
Jag vill, ärligt talat, inte lämna lägenheten igen om jag inte måste spy eller dö. Så länge någon ser till att jag har ett ändlöst flöde av vin och cigg så är jag nöjd.
Kvällen ifråga är nog det bästa exempel jag har.
(Efter att ha kappat ännu en cigg av random kille som råkar sova på min soffa och som helt utan min inbjudan har klivit in i min lägenhet med orden: Oj, här sover man i soffan med en öl under armen, vilken stjärna! Vilket jag också är. Jag tror att denna man är vän med Bitchens bror som är på besök, men ändå! Efter att ha bestulit honom igen är jag tillbaka)
Ikväll jobbbade jag till 02.15 för att vara exakt, slår som lovat en signal till kära Bitch, och uppfatta genom allsköns hemska ljud att hon är på Rockbaren inte långt bort, Lovar att komma förbi i mitt behov av en öl och drar med mig kollegan och hoppar in i första bästa taxi (där hon för övrigt tappar sin mobil av någon andledning) och åker alla meter dit.
Väl på plats upptäcker jag att min underbara vän är väldans full, nog för att hon brukar kunna uppföra sig i dom flesta sammahang men nu är hon tillräckligt berusad för att lyckas mucka med ett par HA medlemmar, vilket kanske inte är den smartaste idé hon haft.
Hur som helst står jag där nykter och eländig och vill bara hem. Så efter att ha avstyrt henne från en del taxiresor med dålig utgång lämnar jag henne i vredesmod till Eddie (som jag tror, hoppas och antar är killen på soffan. Hur ska jag veta? Jag kan inte hålla koll på allt?) och går hem.
Köper på vägen lite öl och äter lite tonfisk här hemma. Efter ett par av mina fina öl inser jag nu min poäng. I´m nerver going outside again, unless I need some place to throw up!
Allt är mycket enkelt.
Så länge jag blir lämnad ifred av resten av världen har jag dom bästa fyllor som finns, är inte det minsta missnöjd med något just nu. Skulle inte viljs byta med mig för allt smör i Småland osv.
Underligt att allt jag egentligen behöver för att klara av en fylla och mig själv på samma gång är just, mig själv. Här ar jag suttit och sovit i hur många timmar som helst, full och jävlig, men utan att göra den minsta förödmjukande grej. Är det så att jag helt enkelt inte borde ha bekanta och mobil? Möjligheten finns. Så länge det, som sagt, finns ett oändligt flöde av cigg och vin kommer jag klara mig bra med det jag har.
Har ju faktiskt inte varit på mycket bättre humör idag än andra dagar. Funderade faktiskt, och håller fortfarande i åtanke, att starta en jävla Jihad mot folk förut. Så det är inte det. Jag måste helt enkelt vara full ensam. Punkt!
Är faktiskt ordentligt trött nu, kan inte ens stava korrekt eller formulera meningar korrekt, och ska nog får ett par timmars sömn. Ska ju ändå jobbag kl 21.00 imorgon, fast jag inte vill. Men som sagt: I´m never going outside again, unless I need a place to throw up. Och är inte det samma sak?
With something. something, something........
Bättre ord än så har nog aldrig blivit uttalade av någon i hela världshistorien! Man måste ju älska Dylan Moran för hans fantastiska rollfigur, Bernard Black, som ursäktar alla oss som lever i ungefär samma misär.
Fast för mig går det nog lite djupare än så. Dom där orden fick i natt en helt ny innebörd för mig, var inte förän jag hörde dom som jag insåg vad det var jag tänkt på.
Jag vill, ärligt talat, inte lämna lägenheten igen om jag inte måste spy eller dö. Så länge någon ser till att jag har ett ändlöst flöde av vin och cigg så är jag nöjd.
Kvällen ifråga är nog det bästa exempel jag har.
(Efter att ha kappat ännu en cigg av random kille som råkar sova på min soffa och som helt utan min inbjudan har klivit in i min lägenhet med orden: Oj, här sover man i soffan med en öl under armen, vilken stjärna! Vilket jag också är. Jag tror att denna man är vän med Bitchens bror som är på besök, men ändå! Efter att ha bestulit honom igen är jag tillbaka)
Ikväll jobbbade jag till 02.15 för att vara exakt, slår som lovat en signal till kära Bitch, och uppfatta genom allsköns hemska ljud att hon är på Rockbaren inte långt bort, Lovar att komma förbi i mitt behov av en öl och drar med mig kollegan och hoppar in i första bästa taxi (där hon för övrigt tappar sin mobil av någon andledning) och åker alla meter dit.
Väl på plats upptäcker jag att min underbara vän är väldans full, nog för att hon brukar kunna uppföra sig i dom flesta sammahang men nu är hon tillräckligt berusad för att lyckas mucka med ett par HA medlemmar, vilket kanske inte är den smartaste idé hon haft.
Hur som helst står jag där nykter och eländig och vill bara hem. Så efter att ha avstyrt henne från en del taxiresor med dålig utgång lämnar jag henne i vredesmod till Eddie (som jag tror, hoppas och antar är killen på soffan. Hur ska jag veta? Jag kan inte hålla koll på allt?) och går hem.
Köper på vägen lite öl och äter lite tonfisk här hemma. Efter ett par av mina fina öl inser jag nu min poäng. I´m nerver going outside again, unless I need some place to throw up!
Allt är mycket enkelt.
Så länge jag blir lämnad ifred av resten av världen har jag dom bästa fyllor som finns, är inte det minsta missnöjd med något just nu. Skulle inte viljs byta med mig för allt smör i Småland osv.
Underligt att allt jag egentligen behöver för att klara av en fylla och mig själv på samma gång är just, mig själv. Här ar jag suttit och sovit i hur många timmar som helst, full och jävlig, men utan att göra den minsta förödmjukande grej. Är det så att jag helt enkelt inte borde ha bekanta och mobil? Möjligheten finns. Så länge det, som sagt, finns ett oändligt flöde av cigg och vin kommer jag klara mig bra med det jag har.
Har ju faktiskt inte varit på mycket bättre humör idag än andra dagar. Funderade faktiskt, och håller fortfarande i åtanke, att starta en jävla Jihad mot folk förut. Så det är inte det. Jag måste helt enkelt vara full ensam. Punkt!
Är faktiskt ordentligt trött nu, kan inte ens stava korrekt eller formulera meningar korrekt, och ska nog får ett par timmars sömn. Ska ju ändå jobbag kl 21.00 imorgon, fast jag inte vill. Men som sagt: I´m never going outside again, unless I need a place to throw up. Och är inte det samma sak?
With something. something, something........
Kommentarer
Trackback